Sjöviks historia

Folkhögskola sedan 1921

1919 började Baptistsamfundets Ungdomsförbund tala om att man skulle behöva en folkhögskola för baptistungdomarna.

År 1868 hade den första folkhögskolan i Sverige startat och folkrörelserna (arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen med flera) hade börjat etablera folkhögskolor ute i landet. Syftet var att skapa en väg för unga människor att komma vidare i utbildning även om de inte hade rika familjer eller släkttradition att studera.

Bland baptistungdomarna fanns det många som ville studera till lärare, sjuksköterska, ingenjör, polis eller pastor. För att kunna komma in på någon av dessa utbildningar behövdes högre studier än vanlig folkskola, som de flesta hade.

En folkhögskoleförening bildades av Svenska Baptisterna 1920 och redan 1921 hade man hittat en lämplig plats för en folkhögskola och skrev kontrakt. Det blev Sjövik i Folkärna socken i Södra Dalarna, som inköptes för 30 000 kronor och blev den nya folkhögskolan. Den fick namnet Sjöviks folkhögskola.

Första rektorn blev Fredrik Hedvall, som hade varit en av förespråkarna för att starta en baptismens folkhögskola.

Gamla Skolan

En ladugård och andra byggnader som hör till en bondgård följde med i köpet. Det fanns inte många möjligheter till boende för eleverna, men några rum utrustades i den stora byggnaden som senare fick namnet ”Gamla skolan”. Elevrummen hade namn efter det landskap eller den stad där baptistförsamlingar hade skänkt möbler och inredning. Man bodde ofta tre i samma rum och betalade 15 kronor i månaden i hyra. Många elever fick emellertid söka boende i gårdar runt om i Folkärna.

All undervisning ägde till en början rum i den enda stora byggnaden som fanns på Sjövik, dvs Gamla Skolan. Mottot uppsatt ovanför katedern i den stora lärosalen var: ”Herrens fruktan är kunskapens begynnelse”.

Vid 15-årsjubiléet invigdes Jubileumshallen, som blev ett fantastiskt tillskott som skollokal. Här hölls föreläsningar, skrivningar, idrott, samkväm, konserter och fester.

En stor fondmålning kallad ”Vår” skapades av konstnären Gunnar Wallentin, som hade anknytning till Sjövik tack vare att hans blivande fru var elev på Sjövik. Hon stod modell till fondmålningen, liksom en ung man från Folkärna.

Manligt och kvinnligt

Undervisningen var från början uppdelad i två huvudkurser, enteoretisk och en praktisk. Den teoretiska kursen fick namnet Huvudkurs I och kom till en början att kallas ”manliga kursen ” eftersom det var bara manliga deltagare. Huvudkurs II var praktiskt inriktad och där gick de kvinnliga deltagarna, som framför allt lärde sig hushållsgöromål, inklusive bland annat födoämneslära och vävteori.

Folkhögskolan växte och 1932 började man bygga ett elevhem med lärarbostad. Huset fick namnet ”Solsidan”. En rektorsbostad byggdes 1938, men brann ner sommaren 1940 på grund av ett åsknedslag. När man byggde upp den igen, fick den namnet ”Rediviva”, som betyder ”den återuppståndna”. Nu inrymdes både lärarbostäder, elevboende och textilsalar i denna byggnad.

Från läsåret 1937-1938 kunde man studera till motsvarande en realskoleexamen, med undantag för tyska och franska. Både kvinnliga och manliga elever gick på denna utbildning och många sökte sedan till folkskoleseminarium eller till sjuksköterskeskola.

I klingande toner

Sång och musik fick snart stor plats på Sjövik. Birger Olsson, först lärare och senare rektor, startade många körer och instrumentalgrupper, men framför allt var det den unisona sången som präglade Sjövik.

En sång som följt med i alla år och fortfarande sjungs dagligen på Sjövik är Birger Olssons ”I klingande toner vår hyllning mottag”.

Samkväm, vilket betyder en social kvällssamling, var obligatoriskt på Sjövik. Då var det sång, musik, uppläsning, teater och föredrag och syftet var att ge allmänbildning och kulturella upplevelser till folkhögskoleeleverna. Samkvämen avslutades ofta med folklekar.

Folklig kultur och tradition värnade man om på Sjövik. Många bar sina folkdräkter på fester och högtider.

Under 1950-talet var elevantalet mellan 115–150 elever. De kom från hela landet och skolan behövde fler elevbostäder. Storgården togs i bruk 1956 och Sjövik hade nu ett modernt elevhem med två personalbostäder.

Studieresor företogs varje år, till en början till Siljansbygden och Västerås. Eleverna fick också besöka de lokala företagen/industrierna liksom kyrkor. Det kom många besökare till de offentliga samlingarna på Sjövik, det var bland annat midsommarfirande, höstfest, julfest, valborgsfirande och vårfest.

Vintertid kom Sjöviksolympiaden som engagerade alla, vare sig man hörde till de tävlande eller till publiken. Grenarna var framför allt längdskidåkning och skridskoåkning.

Egen hushållsgris

Ekologiskt, närodlat och kretsloppstänkande var ett signum på Sjövik redan från början. Husmor Olga Hultman, som kom till Sjövik 1923, satte sin prägel på mathushållning och självförsörjning. Skolan hade egen hushållsgris, egen köksträdgård och äppelodling. Till det plockades bär och svamp till skolans kök.

I början på 1960-talet kom ett stort lyft ifråga om lokaler och elevbostäder på Sjövik. Staten hade beviljat bidrag till en större byggnation på Sjövik. Redan 1963 kunde elever flytta in på det nybyggda Östergården. Eftersom man då skilde på flickor och pojkar, fick bara de manliga eleverna flytta in på Östergården, medan flickorna fick bo på Rediviva.

På 1980-talet byggdes Södergården, Västergården och Åkergården och ökade tillgången till elevbostäder.

Det moderna skolhuset togs i bruk hösten 1963 med bibliotek, laboratorium grupprum, lärosalar, lärararbetsrum, personalrum och expedition. För undervisningen i hushåll och textil fanns rymliga och praktiska lokaler i det som kom att kallas Hemskolan.

Skolkapellet invigdes i maj 1964, även om orgeln inte kom att installeras förrän 1971. En vävd triptyk av konstnären Dagmar Lodén sattes upp och symboliserar Fadern, Sonen och den helige Ande.

Kamratförbund och elevråd

På Sjövik fanns mycket tidigt en kamratförening, som 1943 tog namnet Sjöviks folkhögskolas Kamratförbund. Kamratförbundet har genom året stöttat skolan på olika sätt. Skoldemokratin utvecklades och 1965 bildades ett elevråd och dess ordförande blev elevernas talesman på skolan. Större beslut fattades på skolstämman, där alla elever var närvarande.

Sjöviks folkhögskolas styrelse bestod till en början av representanter från Baptistsamfundet och ungdomsförbundet. Ett nytt huvudmannaskap kom till 1975, då Stiftelsen Sjöviks folkhögskola bildades. I stiftelsen ingick (och ingår fortfarande) Svenska Baptistsamfundet, Baptisternas Ungdomsförbund och Sjöviks folkhögskolas Kamratförbund. De stadgar som antogs innebar också att Avesta kommun och Kopparbergs läns landsting (som i dag är Region Dalarna) är representerade i styrelsen. Senare blev också Västerås stift representerat i stiftelsens styrelse.

Nya kurser startar

År 1971 kom ”Kurser för psykiskt handikappade” på Sjövik. Så kallades den första kursen för den elevgrupp som senare blev TP2 och på 2000-talet fick namnet ”Steget”. Tryggve Lindman, som 1971 var lärare, men senare blev rektor, var initiativtagare till denna kurs, som sedan dess gjort Sjövik komplett.

 

Musiklinjen bildades 1976 och byggde på den starka musiktradition som funnits på Sjövik ända sedan starten och Gamla Skolan blev ”Musicum”. Kyrkomusikalisk linje och folkmusik kom till efter ett par år. Musikterapi startade som en linje på musiklinjen, men blev snart en egen kursinriktning under över två decennier. Då utbildades kursdeltagarna till professionella musikterapeuter med hjälp av akademiskt stöd från Örebro universitet.

Friluftslivet var ett stort intresse på Sjövik och en utbildning till vägledare i naturligt friluftsliv startade 1981. Åtskilliga friluftselever har haft sitt boende i tält (tipi) vid Bäsingens strand.

En utbildning i timring kom till i början på 2000-talet och har resulterat i att Sjövik varje år har utbildat en grupp kompetenta byggare av timmerhus. Timmerkursen har också präglat miljön på Sjövik, eftersom flera timrade hus har rests på området. Ett av dem det stora och vackra timmerhuset Woodstock, där friluftseleverna håller till med sina kanotbyggen.

Textilutbildningen på Sjövik utvecklades utifrån den praktiska kursen för flickor, som fanns redan i Sjöviks begynnelse. Den har under tio decennier stått sig som en användbar och populär utbildning där man framför allt fått lära sig grundläggande metoder inom textilt skapande.

Kristendomsskolan och midsommar

Kursverksamhet utöver den ordinarie läsårsundervisningen har kontinuerligt utvecklats på Sjövik. Kristendomsskolan har funnits i över 50 år och har betytt oerhört mycket för de ungdomar som har varit en del av den. Många har avslutat sin tid på Kristendomsskolan med ett dop i Bäsingen. Midsommarfirandet på Sjövik var ett storslaget evenemang från skolans start och under många decennier.

Under somrarna har det funnits mängder av kurser med skapande och andligt innehåll, såväl som lägerverksamhet med fria aktiviteter och scoutinriktning. På 2000-talet kom stora invandrargrupper och hade sommarläger på Sjövik, bland annat kristna kineser och muslimska eritreaner. Tolv år i rad hölls fredsseminarier om Palestina-Israel på Sjövik.

Redan 1984 hade Sjövik sin första språkutbildning för invandrare, då många flyktingar kom från Mellanöstern. Stödet till nyanlända har fortsatt på Sjövik och bland annat lett till att Sjövik grundade en folkhögskola i Kista 2007. Sjövik har sedan dess tagit emot många flyktingar på sommarläger och framför allt arrangerat kurser i svenska för nyanlända i Avesta kommun.

Mer att läsa om Sjöviks historia

”Sjöviks folkhögskola 50 år” behandlar perioden 1921-1971.
”Bilder från Sjöviks folkhögskola” behandlar perioden 1921 – 1996.
Båda böckerna finns att köpa eller låna på Sjövik.

Denna sida använder cookies. För mer information kan du läsa om cookies här.

OK